Beskrivning av kärnkompetensen för kyrkvaktmästare

 

Bakgrund

I detta dokument beskrivs den kärnkompetens som är kännetecknande för kyrkvaktmästare inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under hela karriären. Alla kyrkvaktmästare har inte samma kompetens, eftersom den personliga kompetensen är individuell beroende på personens utbildning, arbetsuppgifter, befattningsbeskrivning, verksamhetsmiljö och arbetsmål. Kärnkompetensen består av kunskaper, färdigheter och förmågor som används, tillämpas och utvecklas i yrkeskontexten.

Om kärnkompetensens begrepp

För att beskriva kärnkompetensen används termerna kompetens, färdighet och yrkesmässig förmåga. Kompetensen är det mest omfattande av dessa begrepp och innebär att man behärskar, tillämpar, utnyttjar och utvecklar kunskap och färdigheter samt är medveten om känslor och attityder.

Färdigheten beskriver hur kompetensen tar sig uttryck i praktiken. Ett exempel på färdigheter är självregleringsfärdigheter som möjliggör medvetet och situationsbaserat handlande.

Yrkesmässig förmåga innebär en generaliserad uppfattning om de egenskaper, attityder och den skicklighet som behövs i yrket och som förutsätts för att kompetensen ska bildas och som möjliggör kompetensutveckling. Dessutom behövs förmåga till självreflektion som gör att man kan bedöma sitt eget handlande. Till självreflektion hör till exempel att vara medveten om sina egna attityder, uppfattningar eller åsikter.

Kärnkompetensen utvecklas via den utbildning som leder till examen samt i arbetslivet och fortbildningen. Beskrivningen av kärnkompetensen används till exempel

  • under studietiden när den egna yrkesidentiteten och en helhetsbild av yrket bildas
  • under karriären till exempel som en spegel för yrkesidentiteten och den egna utvecklingen samt i chefsarbetet som en del av utvecklingssamtalen, kompetensutvecklingen och rekryteringen
  • när kyrkans yrken presenteras bland annat i nätverkssamarbete
  • när utbildningen utvecklas.

Kyrkan som andlig gemenskap och kyrkvaktmästarens uppgift

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna kan säkerställa den kompetens som behövs för uppgifter inom fastighets- och församlingsservice och arbete på begravningsplatsen genom att vid valet av personer till tjänster eller befattningar prioritera sådana som har en lämplig yrkesinriktad examen på andra stadiet. Examen som särskilt lämpar sig för uppgiften som kyrkvaktmästare är Yrkesexamen i församlings- och begravningsservice, kompetensområdet för församlingsservice (kyrkvaktmästare) 150 kompetenspoäng (kp). Examen ger kompetens att ställa i ordning kyrkan eller församlingslokalen för gudstjänster och kyrkliga förrättningar, instruera och handleda dem som använder lokalerna samt skapa praktiska förutsättningar för den andliga verksamhet som bedrivs i församlingens lokaler. Examen ger dessutom kompetens för lokalernas rengöring och säkerhet samt för de tillsyns- och skötselplikter som gäller kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och lösöre. 

Till kyrkvaktmästarens kärnkompetens hör kyrkans uppdrag, kyrkans grundläggande uppgift, medvetenhet om andlighet och förståelse av de kyrkliga förrättningarnas innebörd. Kyrkans uppdrag utgör grunden och utgångspunkten för kyrkans arbete, och skapar samtidigt grunden för och innehållet i kyrkvaktmästarens uppgifter. Med kyrkans uppdrag avses Guds arbete i vår värld. Kyrkan förverkligar uppdraget genom att möta, kalla, tjäna och föra fram det glada budskapet. Kyrkan är enligt sin andliga grundläggande uppgift en värdegemenskap. I centrum finns tron på Gud, kärleken till nästan och ansvaret gentemot skapelsen.

Kyrkvaktmästaren tar emot dem som kommer till församlingens sammankomster till vardag och fest samt möter både glädje och sorg. Kyrkvaktmästaren förstår och värdesätter livets mångfald i sitt arbete.

Till kyrkvaktmästarens arbete hör i enlighet med befattningsbeskrivningen att ställa i ordning utrymmena inför gudstjänster, dop, vigslar eller jordfästningar. Kyrkvaktmästaren upprätthåller lokalernas fysiska säkerhet samt främjar tillgänglighet och hindersfrihet samt social och psykisk trygghet. Kyrkvaktmästaren tar hand om och värnar om kyrkans lokaler och områden samt är medveten om de kulturhistoriska värden som är kopplade till dessa samt till de kyrkliga textilierna, föremålen och konsten.

I kyrkvaktmästarens arbete behövs kännedom om kyrkans värderingar och en vilja att förbinda sig att handla i enlighet med dessa. Relationen till Gud är både en kraftkälla och en förutsättning för arbetets trovärdighet. Som ett religiöst samfund har kyrkan rätt och skyldighet att värna om sina egna tolkningar av världen, människan och verkligheten.

Utifrån detta förväntas kyrkligt anställda, till exempel kyrkvaktmästare, förbinda sig till kyrkans andliga grundläggande uppgift, värderingar och trostolkningar. Att vårda det andliga livet, till exempel genom att läsa Bibeln, be och delta i församlingens gemensamma gudstjänster, är viktiga inslag i kyrkvaktmästarens arbete och sätt att fördjupa den personliga tron.

 

Kyrkvaktmästarens kärnkompetens

A) Uppgiftskompetens för kyrkvaktmästare B) Interaktionskompetens C) Teologisk kompetens och värdekompetens D) Kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap E) Arbetslivs- och utvecklingskompetens Kyrkans mission

Kärnkompetensen för en kyrkvaktmästare består av kyrkvaktmästarens yrkesmässiga kärnkompetens och den kärnkompetens som är gemensam för kyrkliga yrken.

Den yrkesmässiga kärnkompetensen beskriver kärnan i yrket som skiljer det från andra yrken. Delområdena är teologisk kompetens och värdekompetens, interaktionskompetens, kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap, arbetslivs- och utvecklingskompetens samt uppgiftskompetens för kyrkvaktmästare.

Den gemensamma kärnkompetensen för kyrkans yrken förenar kyrkans olika yrken och beskriver den kompetens som behövs särskilt i det andliga arbetet. Interaktionskompetens, kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap samt arbetslivs- och utvecklingskompetens samt teologisk kompetens och värdekompetens är viktiga för kyrkvaktmästaryrket. Innehållet i dem är till många delar gemensamt med andra kyrkliga yrken.

A) Uppgiftskompetens för kyrkvaktmästare B) Interaktionskompetens C) Teologisk kompetens och värdekompetens D) Kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap E) Arbetslivs- och utvecklingskompetens Kyrkans mission
 

A) Uppgiftskompetens för kyrkvaktmästare

Kyrkvaktmästaren är en yrkesutbildad person inom kundbetjäning som i enlighet med sina arbetsuppgifter sköter församlingens fastigheter, begravningsplatser och svarar för de praktiska arrangemangen vid sammankomster. Kyrkvaktmästaren behärskar användningen och vården av kyrkliga föremål och textilier. Kyrkvaktmästaren har kunskap och färdigheter att introducera dem som använder församlingens lokaler och andra intressentgrupper i en fysiskt och psykiskt säker användning av lokalerna. Kyrkvaktmästaren behöver digital kompetens som svarar mot de behov som församlingens verksamhet stadd i förändring medför. Kyrkvaktmästaren värnar om att bevara det kulturhistoriska arvet när det gäller församlingens lokaler och utomhusområden samt främjar en mångsidig användning av dem.



A1) Kompetens inom gudstjänstlivet förutsätter

  • förmåga att gestalta högmässans/gudstjänstens olika skeden och förstå deras innebörd
  • förmåga att ställa sina egna uppgifter och sitt ansvar i relation till ett smidigt genomförande av högmässan/gudstjänsten
  • förmåga att planera karaktären hos de sammankomster som hör till gudstjänstlivet och ställa i ordning lokalerna i enlighet med kyrkoåret (altaret, liturgiska färger, variationer i sammankomsternas gång osv.)
  • förmåga att ställa i ordning de praktiska arrangemangen i anslutning till högmässor/gudstjänster och nattvard
  • förmåga att möta dem som deltar i högmässan/gudstjänsten på ett respektfullt och jämlikt sätt
  • förmåga att handleda och ge råd till gudstjänstassistenter och deltagare om praxis för högmässan/gudstjänsten.

A2) Kompetens för olika kyrkliga förrättningar (dop, konfirmation, vigsel till äktenskap, bikt och jordfästning samt olika vigningar) förutsätter

  • förmåga att gestalta de olika skedena i en kyrklig förrättning och förstå deras betydelse för den kyrkliga förrättningen som helhet
  • förmåga att förbereda sig och agera i enlighet med skedena i förrättningarna
  • förmåga att följa förrättningens gång i sin helhet
  • förmåga att ställa sina egna uppgifter och sitt ansvar i relation till ett smidigt genomförande av förrättningen
  • förmåga att bemöta dem som deltar i förrättningar på ett respektfullt och jämlikt sätt
  • förmåga att instruera och ge råd till deltagarna i fråga om förrättningarnas praxis och uppgifter
  • förmåga att identifiera faktorer som påverkar känslorna och attityderna hos dem som deltar i förrättningar
  • förmåga att påverka stämningen vid förrättningar
  • förmåga att handla i enlighet med specialgruppers behov
  • färdigheter att introducera nya och gästande medarbetare, praktikanter och studerande på lärande i arbetslivet i förberedandet av kyrkliga förrättningar och församlingens praxis.

A3) Kompetens för presentationer och guidning förutsätter

  • färdigheter att berätta om de kyrkliga förrättningarnas och högmässans betydelse och praxis
  • färdigheter att berätta om kyrkoårets och högtidernas betydelse och praxis
  • färdigheter att berätta om begravningsplatsens, kyrkorummets, de kyrkliga föremålens, textiliernas och symbolernas betydelse och historia
  • färdigheter att ge instruktioner om församlingens lokaler och användningen av dem samt introduktion i gudstjänstlivet (t.ex. nya medarbetare, frivilliga, praktikanter och studerande samt sammanslutningar och privatpersoner som använder lokalerna).

A4) Digital kompetens förutsätter

  • färdigheter att använda digital utrustning och strömningsutrustning
  • färdigheter att använda digitala applikationer, programvara och system (till exempel för lokalbokningar, uppvärmning, ljudåtergivning, belysning, dörrlåsning, passage- och kameraövervakning och videoprojicering)
  • färdigheter att handleda och introducera nya och gästande medarbetare, frivilliga samt praktikanter och studerande i församlingens digitala utrustning, programvara och system och användningen av dessa
  • färdigheter att introducera dem som deltar i sammankomster i användningen av digitala anordningar
  • förmåga att delta i planeringen och genomförandet av församlingens digitala innehållsproduktion i synnerhet med tanke på teknik eller användning av utrustning, t.ex. vid strömmade gudstjänster samt radio- och tv-gudstjänster.

A5) Kompetens för kyrkliga föremål och textilier förutsätter

  • förmåga att identifiera kyrkorummets och de kyrkliga föremålens och textiliernas kulturhistoriska värde och betydelse
  • färdigheter att använda och vårda kyrkliga föremål och textilier samt att bedöma behovet av återkommande experttjänster
  • färdigheter att kartlägga, bedöma och dokumentera de kyrkliga föremålens och textiliernas skick samt behovet av restaurering och konservering
  • färdigheter att delta i utarbetandet av en underhållsplan för kyrkliga föremål och textilier
  • förmåga att använda och främja rätt sätt att hantera och förvara kyrkliga föremål och textilier.

A6) Kompetens för byggnader och fastighetsskötsel förutsätter

  • förmåga att identifiera fastigheters (byggnaders, miljöers och begravningsplatsers) kulturhistoriska värde och betydelse
  • förmåga att delta i utarbetandet av underhålls- och skötselplaner för fastigheter (byggnader, miljöer, begravningsplatser)
  • förmåga att bedöma behovet av experttjänster inom fastighetsskötsel
  • förmåga att delta i underhållet, skötseln och renhållande av byggnader och lösöre
  • förmåga att delta i skötseln och underhållet av begravningsplatser, gårds- och grönområden
  • förmåga att bedöma och utveckla tillgänglighet, hindersfrihet och säkerhet i fråga om byggnader, gårdsområden och begravningsplatser
  • förmåga att ställa lokalanvändarnas behov och önskemål i relation till kyrko- och församlingslokalernas särart och användningsprinciper.

A7) Säkerhetskompetens förutsätter

  • förmåga att i utvecklingen av säkerheten, tillgängligheten och hindersfriheten använda kundrespons, författningar samt anvisningar och dokument som reglerar verksamheten
  • förmåga att utveckla lokaler som deltagarna och de närvarande upplever som fysiskt och psykiskt säkra
  • förmåga att bedöma hur aktuell säkerhets- och räddningsplanen för byggnader, lokaler, gårdsområden och begravningsplatser är, upptäcka säkerhetsrisker och upprätthålla räddningsutrustningens funktion
  • förmåga att utveckla säkerhets- och räddningsplaner samt anvisningar för exceptionella situationer
  • förmåga att förutse och förbereda sig för exceptionella situationer
  • förmåga att agera planmässigt i krissituationer och exceptionella situationer
  • förmåga att upptäcka och förebygga diskriminering, trakasserier och utanförskap vid församlingens evenemang
  • förmåga att övervaka deltagarantalet samt ordningen och säkerheten vid sammankomster
  • färdigheter att introducera dem som använder lokalerna i säkerhetsanvisningar och säkerhetskompetens
  • förmåga att upprätthålla sin kompetens i fråga om hygien, första hjälpen och primärsläckning.

A8) Kompetens för uppgifter inom bespisning och matservice förutsätter

  • förmåga att sköta småskaliga matserviceuppgifter enligt hygienanvisningarna för matlagning och matförvaring, till exempel att lägga fram eller servera mötes- och kyrkkaffe
  • förmåga att skaffa livsmedel för mindre sammankomster eller beställa mattjänster med beaktande av specialdieter
  • färdigheter att introducera de frivilliga inom matservicen i hygienanvisningar, anordningar och säkerhetsanvisningar.

B) Interaktionskompetens

Interaktionskompetens förutsätter att kyrkvaktmästaren har känslighet och kan möta olika människor samt förmåga att reagera professionellt på olika situationer i arbetet. I kyrkvaktmästarens arbete har handledningskompetens i framtiden en allt viktigare betydelse, t.ex. att handleda församlingsmedlemmar och andra frivilliga som har ansvarsuppgifter.



B1) Dialogisk interaktionskompetens förutsätter

  • förmåga att lyssna närvarande och sensitivt
  • förmåga att uttrycka sig tydligt i olika situationer
  • förmåga att möta dem som befinner sig i olika livssituationer med finkänslighet
  • förmåga att förstå och värdesätta livets mångfald
  • förmåga att vara medveten om sina egna känslor och attityder i interaktionssituationer
  • förmåga att ställa sin egen åskådning i relation till människors frågor eller kommentarer
  • förmåga att reagera och agera professionellt på ett situationsbaserat sätt i olika interaktions- och kommunikationssituationer

B2) Digital kommunikationskompetens förutsätter

  • förmåga att använda digital information på ett datasäkert sätt
  • förmåga att producera olika digitala innehåll
  • förmåga att dra nytta av sociala medier i sitt arbete
  • förmåga att bedöma och utveckla den digitala och audiovisuella tillgängligheten i församlingens lokaler
  • förmåga att se styrkorna och utvecklingsbehoven i sin digitala kompetens
  • förmåga att förvärva ny digital kompetens och handledning för användningen av digitala anordningar och system.

B3) Handledningskompetens och pedagogisk kompetens förutsätter

  • förmåga att fungera som arbetsplatshandledare för utbildningsavtals- eller läroavtalsstuderande, praktikanter eller praoelever samt introducera nya medarbetare
  • färdigheter att samordna, instruera, handleda och utbilda personer som har ansvarsuppgifter i församlingen samt andra frivilliga aktörer
  • förmåga att relatera ett presentationsinnehåll till deltagarnas, gruppens eller kundens intressen
  • förmåga att presentera t.ex. kyrkorum, kyrkliga föremål och begravningsplatser för grupper av barn i dagis- eller skolåldern.
B4) Kompetens i servicerådgivning förutsätter
  • förmåga att möta människor i alla åldrar och i olika livssituationer
  • förmåga att identifiera behovet av samtalsstöd eller annat stöd
  • förmåga till servicerådgivning, exempelvis gällande olika tjänster i församlingen, kommunen eller organisationer.

C) Teologisk kompetens och värdekompetens

En viktig arbetsuppgift för kyrkvaktmästaren är att i enlighet med sin arbetsbeskrivning möjliggöra möten mellan människor samt mellan Gud och människor. Arbetsuppgiften omfattar kännedom om kyrkans värderingar och vilja att agera enligt dem. Det är fråga om att ha en relation till Gud, kärlek till nästan och ansvar gentemot skapelsen. Kyrkvaktmästaren möjliggör och ger utrymme för nya människor att komma med i församlingens verksamhet.

Teologisk kompetens förutsätter att kyrkvaktmästaren förstår innebörden i gudstjänster och kyrkliga förrättningar. Den anställda förutsätts förbinda sig till kyrkans andliga grundläggande uppgift, tro och liv samt vara öppen för att möta människor som representerar olika åskådningar, övertygelser och religioner.



C1) Etisk kompetens och värdekompetens förutsätter

  • förmåga att agera i enlighet med evangelisk-lutherska kyrkans värdegrund samt de dokument som styr verksamheten
  • förmåga att i ord uttrycka vilken betydelse medlemskapet i kyrkan har.

C2) Kompetens i enlighet med kyrkans grundläggande uppgift (mission) förutsätter

  • färdigheter att berätta om grunderna för den evangelisk-lutherska kyrkans tro
  • förmåga att bjuda in till församlingens sammankomster
  • förmåga att ta hänsyn till särdragen hos olika kristna samfund samt andra religioner och åskådningar
  • förmåga att ta hänsyn till obundenhet till religioner eller åskådningar.

C3) Kompetens för utvecklande av gudstjänstlivet och de kyrkliga förrättningarna förutsätter

  • förmåga att identifiera utvecklingsbehov i församlingens gudstjänstliv och genomförandet av kyrkliga förrättningar
  • förmåga att delta i och i arbetsgemenskapen påverka utvecklingen av praxis i församlingens gudstjänstliv och kyrkliga förrättningar

C4) Kompetens att tolka den kristna tron förutsätter

  • förmåga att i ord uttrycka kyrkans väsen och den betydelse kyrkans grundläggande andliga uppgift har i församlingens verksamhet
  • förmåga att identifiera vilken betydelse grunderna för kyrkans tro har för det egna arbetet
  • förmåga att gestalta sin yrkesidentitet och kompetens i församlingens grundläggande uppgift och i församlingsarbetet som helhet.

D) Kompetens i verksamhetsmiljö och gemenskap

I arbetet förutsätts att man kan förutse förändringar, leva i förändring och agera i mångformiga och spänningsfyllda situationer. Kyrkvaktmästaren förutsätts kunna arbeta i nätverk och tillsammans med olika tjänsteproducenter, lokala aktörer och samarbetspartner. Arbetet är nära förknippat med samarbete med andra församlingar och aktörer i kyrkans organisation. Miljökompetensens betydelse ökar i framtiden.



D1) Kompetens i hållbar utveckling förutsätter

  • förmåga att genomföra upphandlingar planenligt, centraliserat och med beaktande av principerna för miljöskydd och miljövärden
  • färdigheter att välja arbetsformer som främjar cirkulär ekonomi och klimatneutralitet
  • färdigheter att vägleda dem som deltar i sammankomster att agera i enlighet med principerna för hållbar utveckling, till exempel att undvika matsvinn och sortera avfall
  • förmåga att för sin del främja en socialt och kulturellt hållbar utveckling, t.ex. högtidernas och begravningskulturens värden och traditioner.

D2) Nätverkskompetens förutsätter

  • förmåga att agera med olika samarbetspartner
  • förmåga att upprätthålla kontakterna till servicebolag, samarbetsföretagare och tjänsteproducenter
  • förmåga att delta i samarbetsnätverk inom branschen på församlings-, prosteri- och stiftsnivå

E) Arbetslivs- och utvecklingskompetens

I arbetet förutsätts framsynskompetens, till exempel idéer om nya sätt att använda områden och fastigheter samt planering och genomförande av reparationer och anskaffningar.



E1) Administrativ och ekonomisk kompetens förutsätter

  • förmåga att identifiera församlingens organisationsstruktur och ansvarsfördelning
  • förmåga att planera upphandlingar på ett ändamålsenligt sätt och att följa upphandlingsanvisningarna
  • förmåga att samarbeta för att skapa nätverksstöd och kostnadsbesparingar både i församlingen och med samarbetspartnerna i regionen
  • förmåga att bedöma behovet av reparationer av utrustning eller reklamationer av anskaffningar
  • färdigheter att vägleda och utvärdera verksamheten hos dem som tillhandahåller köpta tjänster.

E2) Process- och utvecklingskompetens förutsätter

  • förmåga att samordna och organisera processer och skeden i kyrkvaktmästararbetet
  • förmåga att omvandla utvecklingsidéer till en del av verksamheten och fasa in dem
  • flexibel och kreativ problemlösningsförmåga i olika situationer
  • förmåga att agera och utveckla sitt arbete utifrån lagstiftning, författningar och anvisningar.

E3) Arbetsplatskompetens förutsätter

  • förmåga att samarbeta över arbetsområdes- och samarbetsgränserna
  • förmåga att identifiera och beakta de behov som hänför sig till byggnader, lokaler och gårdsområden eller till förberedelser av kyrkliga förrättningar och högmässor
  • förmåga att handla i enlighet med arbetsplatskompetensen
  • förmåga att på basis av sin yrkesskicklighet delta i utvecklingen av arbetsgemenskapens och församlingens verksamhet
  • förmåga att identifiera behoven när det gäller fysiskt och psykiskt välbefinnande i det egna arbetet samt arbetsergonomi.